Hälsa på äldre dar

Mikael Wiehe om sin Alzheimer: ”Känner inte igen sina barn”

En sorlig historia.
Nu berättar Mikael Wiehe om sin Alzheimer-sjukdom.
Minnet sviktar allt mer – men musiken, skrivandet och arbetet med nästa skiva håller honom fortsatt i gång.

Stoppa PressarnaFå obegränsad tillgång till allt:Få obegränsad tillgång:

Ishana Amiri

| 2025-12-11 kl 07:20 |

ProvaPremium

När artisten Mikael Wiehe, 79, under sin avskedsturné 2022 plötsligt hade svårt att minnas texter han sjungit i decennier anade han att något inte stod rätt till.

Först efter turnén sökte han vård – och fick beskedet att han drabbats av Alzheimers sjukdom.

Mikael Wiehe har skrivit, komponerat, sjungit och framfört sin musik i sex decennier. Nu berättar han om sin Alzheimer.
Bild 1 av 10
Mikael Wiehe har skrivit, komponerat, sjungit och framfört sin musik i sex decennier. Nu berättar han om sin Alzheimer.
Mikael Wiehe avslöjade i sitt sommarprat att han drabbats av Alzheimers sjukdom.
Bild 2 av 10
Mikael Wiehe avslöjade i sitt sommarprat att han drabbats av Alzheimers sjukdom.
Mikael Wiehe spelade när Ship to Gaza-båten anlände till Malmö.
Bild 3 av 10
Mikael Wiehe spelade när Ship to Gaza-båten anlände till Malmö.
Jill Johnson tillsammans med Mikael Wiehe inför hans medverkan i ”Jills veranda”.
Bild 4 av 10
Jill Johnson tillsammans med Mikael Wiehe inför hans medverkan i ”Jills veranda”.
Mikael Wiehe i
Bild 5 av 10
Mikael Wiehe i "Allsång på Skansen".
Mikael Wiehe försöker trots allt blicka framåt.
Bild 6 av 10
Mikael Wiehe försöker trots allt blicka framåt.
Mikael Wiehe är en av våra mest folkkära artister, han slog igenom på 1970-talet.
Bild 7 av 10
Mikael Wiehe är en av våra mest folkkära artister, han slog igenom på 1970-talet.
Mikael Wiehe tackade sin publik under sommarpratet.
Bild 8 av 10
Mikael Wiehe tackade sin publik under sommarpratet.
Mikael Wiehe märkte att något var fel under sin avskedsturné 2022.
Bild 9 av 10
Mikael Wiehe märkte att något var fel under sin avskedsturné 2022.
Mikael Wiehe i Blå Hallen i Stadshuset i Stockholm vid Nobelbanketten.
Bild 10 av 10
Mikael Wiehe i Blå Hallen i Stadshuset i Stockholm vid Nobelbanketten.

I en ny intervju med SVT:s Aktuellt beskriver han hur livet sakta förändrats, och den sorg som följer med insikten om vart sjukdomen leder.

Realism och sorg

Hemma i Malmö möter SVT en artist som fortfarande sjunger och plockar på gitarren, men som märker att allt tar längre tid än förr.

Ord försvinner ibland. Små ärenden faller bort på vägen.

– Det tar lite längre tid. Men det är fortfarande på den nivån att jag pratar förhållandevis normalt, säger han och berättar att han ibland glömmer varför han gått in i köket.

Mikael Wiehe beskriver hur det långsamma försvinnandet av minnen och förmågor väcker både realism och sorg.

– Den resa som jag nu är ute på har ju ett sorgligt slut. Man känner inte igen sina barn, man vet inte vad det är för dag i dag. Det kommer när det kommer. Än är vi inte där, säger han.

Under avskedsturnén blev de första tecknen tydliga: ängslan inför scenen, och textrader som inte längre satt lika självklart.

Efter turnén bestämde han sig för att ta reda på vad som låg bakom.

– Efter en månad frågade jag igen om de verkligen var säkra, jag mådde ju jättebra. Men svaret var: ja, det har du, säger han.

Sjukdomen utvecklas ofta långsamt. Det handlar om närminne som sviktar, ord som tappas bort och svårigheter att planera tillvaron.

I bakgrunden sker en successiv förlust av nervceller – en process som i dag inte går att stoppa.

Mikael Wiehe säger att familjen tog diagnosen med lugn.

Han själv försöker hålla fast vid rutiner och arbete, även när tempot sjunker.

– Att jag hör dåligt är ett större problem. Jag får säga åt barnbarnen att de måste skrika åt morfar. De skriker allt de kan och tycker det är jättekul.

Trots diagnosen fortsätter Wiehe att arbeta. Han har redan börjat forma sin nästa skiva, och en av låtarna handlar om sjukdomen.

– Ja, jag har skrivit en sådan som jag hoppas ska komma på nästa platta. Jag har mina tio låtar, men jag har inte hunnit ta tag i det nu riktigt, säger han.

Skrivandet har blivit en del av hans vardag, en syssla som hjälper honom att hålla struktur och mening.

Men han saknar turnélivet, säger han, även om det inte längre är möjligt på samma sätt.

– Jag har inte hittat någon ersättning för turnéerna. Mina barnbarn är förtjusande allihopa men det räcker inte för att fylla mitt liv.

Läkemedel

Mikael Wiehe tar flera olika läkemedel som kan bromsa symtomen, men han är medveten om att effekten är begränsad.

Samtidigt följer han utvecklingen av nya behandlingar – bland annat de preparat som nu används i flera länder men ännu inte i Sverige.

Demensforskaren Miia Kivipelto, 52, konstaterar att även de nya läkemedlen bara bromsar försämringen, inte stoppar den.

– Vid ett eventuellt godkännande måste man ta ställning till den samhällsekonomiska och medicinska nyttan i förhållande till kostnaden, säger hon.

Minst 100 000 personer i Sverige beräknas ha alzheimer, men det finns ett stort mörkertal.

– Det finns ett mörkertal eftersom många aldrig får diagnosen, eller får den sent, säger Kivipelto.

Trots allt beskriver Mikael Wiehe sin inställning som rak och pragmatisk.

Han vill fortsätta leva så normalt som möjligt – så länge det går.

– Jag väljer att leva det liv som jag har levt hittills. Att fortsätta det livet så länge det går. Den dagen då jag inte längre kan röra mig, inte kan borsta mina egna tänder för att uttrycka det milt … Den dagen den sorgen.

I intervjun återkommer han till det ofrånkomliga, men också till det som ännu finns kvar: musiken, skrivandet och närheten till familjen.

– Det kommer när det kommer. Än är vi inte där.