”Att leva med Madeleine måste vara outhärdligt”

Vad händer egentligen när du som en “vanlig Svensson” blir tillsammans med en kändis? Oavsett om det är Ricky Martin, Magnus Uggla eller Magdalena Graaf. 

Jo, det ska jag berätta. Helt plötsligt befinner du dig i ett helt annat liv där din partner i mångt och mycket får betydligt mer uppmärksamhet än du själv.

I alla fall i det offentliga livet.

Det krävs en hel del, vågar jag påstå, för både en man och kvinna för att hantera och ingå i en sån relation. 

Jag minns en trevlig middag med Agneta Sjödin (nej, vi var inget par) på Teatergrillen för en herrans massa år sedan då vi efteråt tog den klassiska ”stammisvägen” genom det myllrande köket och in på den stimmiga grannkrogen Riche.

Där minglade mer eller mindre trendiga stockholmare, som med blickar och halvöppna munnar följde oss (läs: Agneta) i krogminglet och fram till baren. 

Många, främst lite yngre män, ville prata med Agneta som villigt stannade till och sög i sig av uppmärksamheten, smickret och alla frågor. 

Själv stod jag där. Icke sedd, närmast osynlig. 

Alla hade bara ögon för tv-profilen. Jag hade lika väl kunnat vara en rockhängare från Ikea. 

Efter ett par timmar på Riche där i stockholmsnatten kunde jag inte låta bli att fråga Agneta om hon tagit notis om att ingen vi mött ville prata med mig – och att hon inte ens vid ett enda tillfälle hade presenterat mig.  

– Va? sa Agneta Sjödin och fick något tomt i blicken, innan hon snabbt borstade av sig och fortsatte:  

– Nää, jag har ju alltid haft det så här, det är så det är för mig, jag har ju varit på tv så länge. 

Det är naturligtvis oförskämt att exkludera en person i ditt sällskap på ett sånt här sätt – men när det gäller TV4-Agneta är beteendet fullt förståeligt på ett rent psykologiskt plan.

Kändisar är nämligen inte sällan självupptagna individer som föder sina egon genom att bli sedda och bekräftade av andra. 

Jag har under mina år “gjort stan” med åtskilliga celebriteter; allt från Björn Borg, Harrison Ford, Tom Jones och (trumpetfanfar) Marie Serneholt, och jag vet exakt vad som händer i dessa situationer. 

Man blir i det närmaste lika osynlig som Roxies stackars make Amos i musikalen ”Chicago”. Du förvandlas till cellofan. 

Lyckligtvis hänger jag inte så ofta med kändisar nu för tiden, men jag har en stor förståelse för hur deras partners kan känna sig i liknande situationer. Du kommer för det mesta i andra hand när ni vistas i det offentliga rummet. Oavsett om det är på krogen eller i den lokala Ica-butiken.

Vare sig du vill eller inte blir du per automatik nonchalerad och sedd som nummer två. 

För att klara av de här situationerna krävs det personer med båda fötterna på jorden som kan hantera den här ojämna balansen och som pallar att vara kolvagnen när kändisen likt loket bara tuffar på. 

Jag är ganska övertygad om att de flesta av oss så småningom skulle tycka att det vore ganska jobbigt att hela tiden behöva leva i skuggan av en känd partner. 

Prins Daniel är en sån person.

Ja, ni såg väl den den (ö)kända SVT-intervjun där han nyligen likt en mask på en krok tilläts harkla ur sig både nonsens och rena lögner.

Prins Daniel förklarade bland annat att han minsann inte alls upplevde det som jobbigt att stå i skuggan av Victoria. Inte alls.

Och där for “Ockelbo” med osanning igen.

Enligt våra källor lider han nämligen sedan flera år av att ständig spela andrafiolen, något som också drabbat det kungliga äktenskapet hårt.  

För kändisarna (och kungligheterna) slår också den här något underliga situationen tillbaka.

Det är inte alls konstigt att exempelvis Agneta Sjödin, Lena Philipsson, Carola Häggkvist och Kristin Kaspersen, närmast gråhåriga och med desperation i blickarna, fortfarande är singlar. 

De har helt enkelt svårt att finna en man som accepterar den osunda obalansen i relationen.

Du måste nämligen hitta en partner som av rätt anledning tycker om dig för den du är, och dessutom köper ”det offentliga spelet” och ditt egocentriska jag.

Och det kan vara nog så svårt om du är “Carola” med hela landet. 

Kanske bör singelbuketten av alla kärlekstörstande kändiskvinnor därute ta lärdom av den snillrike poppoeten Niklas Strömstedt. Den tidigare haschrökande poptönten har ju under årens lopp valt att endast inleda relationer med kvinnor som uteslutande även de haft ett kändisskap. 

På det sättet jämnas balansen ut och kanske, vem vet, raderas också den eventuella svartsjukan ut? 

Ett succékoncept? Möjligen. Titta bara på hur paret Strömstedts tar varje chans att slå mynt av sitt gemensamma kändisskap.

En bieffekt av att vara tillsammans med en kändis är vidare att du själv hamnar i rampljuset. Något som prinsessan Madeleines något udda make Chris O’Neill upplevt – och som han märkligt nog hatar. 

Vad trodde amerikanen egentligen? Att han skulle kamma hem prinsessan, halva kungariket och sedan leva ståndsmässigt och anonymt vid sidan av sin kungliga maka? 

Kan man vara så dum i huvudet? Tydligen. 

Såg ni förresten hur Madeleine-maken uppförde sig under kungens 50-årsfirande? Det var en bedrövlig syn på flera sätt. 

Prinsessmakens plufsiga mungipor hängde ner till knäväcken och de lika trötta som mörka blickarna han skickade ut var allt annat än behagliga. Amerikanen såg för övrigt svettigt bakfull ut – lika ofräsch som efter en vild dyngfylla med grabbarna på Rhodos. 

Kunde han inte ansträngt sig lite? I alla fall för svärfars skull. 

Under den tv-sända konserten för kungen blev det extra tydligt. En trött Chris, bara någon halvmeter bakom monarken, gäspade trött och rakt in i kameran upprepade gånger.

Jag kan inte låta bli att vara fascinerad över den här udda fågeln i kungahuset  Ja, jag tycker nästan synd om honom. 

För Chris, gissar jag, måste det i vissa stunder kännas helt outhärdligt att leva med Madeleine. 

 

TILL SIST 

… kan jag rekommendera den driftige krögaren Emilio Ingrossos stockholmskrog Apertivio och den smörbakade hälleflundran. Med beröm godkänt. 

… visst har justitieminister Gunnar Strömmer snygga glasögon. Tom Ford gör coola brillor. 

… håller jag med Olle Wästberg. Att flytta Medeltidsmuseet i Stockholm vore en skam. Riksdagen bör tänka om. 

… anser jag att regeringen bör entlediga Anders Thornberg som rikspolischef omedelbart. Hur många fler ska mördas?   

Daniel Nyhlén är ansvarig utgivare för Stoppa Pressarna