Christian Olssons depression krossade hans äktenskap

LÄS MER: Silvia indragen i kokainhärvan med kungavännen

Christian Olsson åkte runt på friidrottens så kallade Diamond League-galor, hoppade långt, vann och hämtade in stora prispengar.

Livet lekte.

Han var tillsammans med Gordana Bosanac, 42, som han hade träffat redan på gymnasietiden och flickvännen, och senare frun, karaktäriserade ordspråket ”att bakom varje framgångsrik man finns en kvinna”.

Gordana var både hjälptränare och massör åt Christian Olsson.

LÄS MER: Peter Jöbacks starka kärleksförklaring till döttrarna

2004 vann han det finaste en friidrottare kan vinna – OS-guld. Men i finalen där i grekiska Aten small det också till foten.

Smällen i foten kom att förfölja honom resten av karriären. Han fick sämre rörlighet i foten och skadorna började komma slag i slag.

2012 gick det inte längre. Christian Olsson lade skorna på hyllan och den framgångsrika trestegskarriären var över. I en intervju i GP har Christian berättat:

– Min fot sa stopp efter sju operationer. Jag tog beslutet inom 48 timmar efter att jag inte längre kunde utföra nödvändiga moment på träningen.

LÄS MER: Peg Parneviks chockbild efter Filip Lamprechts otrohet

Han var sannerligen inte den förste och inte heller den sista att ställas inför faktum: ”Vad ska jag göra nu?”. ”Vad kan jag förutom att syssla med min idrott?”.

Omställningen för idrottare från alla sporter är svår när den dagen kommer att karriären över. En hel del har inte klarat det.

– Jag hade aldrig haft någon andra dröm utan drivits av mina idrottsliga drömmar. Det gick ju bra. Jag lurade mig själv att allt annat låg så långt in i framtiden att jag inte behövde tänka på det. Det var rätt tufft för mig att gå vidare, sa Christian till GP.

Christian Olsson berättar för Expressen att han i samband med att han slutade 2012 fick rådet från en tennisspelande kompis att ”om det kommer någonting, hoppa på det. För sen kan du försvinna från folks medvetande och då får du inga erbjudanden”.

LÄS MER: Anders Borgs nya chockbesked till Dominika

Friidrottaren gick in i det nya ”efter-idrotten”-livet med tillförsikt. Han såg fram emot att hitta en civil karriär.

Men verkligheten blev en annan. Han hade pengar, men saknade något att vara passionerad kring.

– Jag gick in en depression, så var det. Jag satt bara och pillade med telefonen och tittade på tv. Jag tillförde ingen energi utan sög bara ut den, säger Christian till Expressen.

Han erkänner att depressionen kostade honom äktenskapet med Gordana, som han har två barn med.

LÄS MER: Elvis barnbarns hjärtslitande gest efter dödsfallet

– Det är inget snack om saken. Det var jobbigt att leva med mig när jag inte hade något driv. Jag låg mest i soffan och försökte hitta någon motivation.

Skilsmässan blev dock en vändpunkt för den förre trestegsmästaren.

– Jag tog tag i det själv och sökte hjälp. Jag fick psykologhjälp, jag kom in på skolan och ändrade riktning. Är man inte nöjd med den man är måste man göra något åt det känner jag och det var det jag gjorde.

Numera mår Christian Olsson bra igen.

LÄS MER: Nya beskyllningar mot Emilio Ingrosso

Han har studerat till ”International Account Manager” och framför allt har fått jobb på SVT med det han rimligtvis kan allra bäst – att kommentera friidrott som expert.

Han säger att han fått ett nytänt intresse för sin egen sport.

– När man var klar med karriären var man rätt trött på friidrotten. Men nu känner man en ny kärlek för sporten.

Med sina egna erfarenheter i bagaget vill Christian Olsson hjälpa andra idrottare i övergången mellan aktiv och civil karriär. Att de redan under karriären ska vara medvetna om att det kommer ett liv efter det aktiva tävlandet.

LÄS MER: Amelia Adamo förd till sjukhus med ambulans

– Det är viktigt att våga prata om det här. För det är så många som går i tystnad och mår dåligt precis som jag själv gjorde, det är ett mycket större problem än vad vi tror. Det är många idrottare som lider, att man levt sin dröm som idrottare och sen försvinner det.

– När man tävlar är man centrum i universum. Jag själv identifierade mig som trestegshoppare och det var inte helt bra att göra det, för när det var borta ställdes jag inför frågan vad jag är i stället. Så det är viktigt att våga prata om det och försöka förbättra situationen för andra.