Marknadsplats eller egen butik: vad Tradera-avgifterna faktiskt äter av din vinst 2026

Fler och fler svenska småsäljare ställer sig den frågan på allvar 2026. Marknadsplatserna är välbekanta, men det är inte samma sak som att de är lönsamma. Det finns ett glapp mellan hur avgifterna presenteras och vad de faktiskt kostar vid slutet av månaden, och det glappet är värt att förstå innan du tar nästa beslut.

Tradera tar 10 procent, och det är inte hela notan

Tradera tar en provisionsavgift på 10 procent på sålda varor. Det låter hanterbart. Men provisionen är sällan den enda kostnaden som dras. Tradera
Säljer du en vara för 800 kronor går 80 kronor direkt till plattformen. Lägg till eventuella tillval för synlighet, kostnad för emballage och frakt, och den faktiska marginalen börjar se annorlunda ut än vad priskalkylen visade. Arbetar du med produkter i prisnivån 500 till 1 500 kronor med smala marginaler, är plattformsavgiften sällan ett trivialt avdrag. Den är ett konkurrensvillkor du accepterar utan förhandling.

Blocket fungerar annorlunda. Privatpersoner kan lägga upp annonser utan provision, men för den som säljer regelbundet eller vill ha ökad synlighet tillkommer prenumerationer och betalda lyft. Kundkontakten sker utanför plattformen, vilket innebär mer administration och inget inbyggt betalningsskydd. Det passar många för enstaka försäljningar, men som återkommande säljare börjar strukturen skava ganska fort, dels i tid, dels i kostnad.

Kundlistan tillhör plattformen, inte dig

Det finns ett strukturellt problem som sällan ingår i jämförelserna: när du säljer via Tradera eller Blocket är det plattformens relation med köparen, inte din.
En köpare som är nöjd med sitt köp återkommer till marknadsplatsen. De söker efter en ny vara, inte efter dig specifikt. Du kan inte skicka ett nyhetsbrev, bygga en stamkundsbas eller erbjuda en personlig rabatt vid nästa köp. Möjligheten att omvandla en engångsköpare till en återkommande kund finns helt enkelt inte i den modellen, och det är inte ett litet bekymmer för den som vill växa försäljningen systematiskt.
Varumärket du bygger på en annans plattform tillhör heller inte dig på något meningsfullt sätt. Ändrar plattformen sin algoritm, sina avgifter eller sina regler för vilka produkter som får listas, anpassar du dig eller slutar sälja. Den makten ligger aldrig hos säljaren.

Vad en egen webbutik faktiskt kostar per månad

En egen nätbutik innebär fasta kostnader som marknadsplatserna inte har, men de är lägre än de flesta tror.
Ett domännamn kostar vanligtvis 100 till 200 kronor per år. Ett webbhotell med tillräcklig kapacitet för en liten butik landar på 50 till 150 kronor i månaden. Totalt rör det sig om ungefär 80 till 200 kronor per månad, oavsett hur mycket du säljer, vilket är poängen: kostnaderna skalas inte med omsättningen på samma sätt som provisioner gör.

Att skapa en hemsida med ett modernt webbplatsverktyg kräver inte teknisk bakgrund. Drag-och-släpp-gränssnitt gör det möjligt att ha en fungerande butik med SSL-certifikat och betalningsintegration uppe på ett par dagar. Provisionen per försäljning till plattformen är noll. Du betalar betalningsleverantören, vanligtvis runt 1,5 till 2,9 procent beroende på upplägg, men det är en betalningskostnad, inte en plattformsavgift.
Den som säljer för 8 000 kronor i månaden betalar alltså 800 kronor i provision till Tradera varje månad. Samma säljare med en egen butik betalar kanske 120 kronor i webbhotell och 200 kronor i betalningsavgifter, sammanlagt. Skillnaden på tolv månader är påtaglig, och det är innan man räknar in värdet av att äga kundrelationen.

Varför 144 miljarder i e-handelsomsättning inte betyder att alla tjänar bra

Svensk Handel skattar e-handelns omsättning under 2023 till 144 miljarder kronor, med 68 procent av konsumenterna som e-handlade en genomsnittlig månad. Intresset för att köpa på nätet är med andra ord konstant och brett. Men hög omsättning i branschen är inte en garanti för att den enskilde säljaren tjänar bra. Marginalerna avgörs av var du säljer och på vilka villkor, inte av att marknaden totalt sett är stor. Svensk Handel
Det är sällan volymfrågan som avgör lönsamheten för en småsäljare, men provisionsstrukturen är det som faktiskt beslutar det. Den som säljer för 5 000 kronor i månaden på Tradera betalar 500 kronor i provision varje månad, år efter år, till en plattform vars kundlista de inte äger och vars villkor de inte kan påverka.

Marknadsplatsen som testbädd, den egna butiken som mål

Det finns ett fall där Tradera och Blocket verkligen levererar: produktvalidering. Säljer du tio av samma vara och ser att efterfrågan finns, är det ett konkret argument för att investera i en egen kanal. Det omvända, att bygga en tom webbutik och hoppas att organisk trafik hittar dit utan plan, fungerar sällan.
Kombinationen är faktiskt vanlig bland svenska e-handlare som vuxit förbi hobbynivån. Du betalar provisionen på Tradera för att hitta nya kunder, men det andra köpet sker i din butik, på dina villkor, mot en kund du faktiskt känner till. Det kräver att du väljer rätt domän tidigt och att webbhotellet klarar trafiktoppar utan att du behöver byta leverantör när butiken börjar fungera.
Frågan är inte om marknadsplatserna är dåliga. De passar ett tydligt syfte. Men om du räknar på vad du betalar i provision per år, jämfört med vad ett domännamn och webbhotell kostar under samma period, är kalkylen sällan till marknadsplatsens fördel för den som säljer regelbundet. Och den beräkningen bör du göra innan du listar nästa produkt, inte efter att du gjort det i tre år.