Livskris
Peter Jöback i tårar efter traumat – tvingad till terapi
Peter Jöback berättar nu öppet om hur barndomstrauman, sexuella
övergrepp och en uppväxt präglad av alkoholproblem.
Till slut blev för tungt att bära.
I arbetet med julskivan bröt han ihop – och tvingades söka
terapi.
Stoppa Pressarna
| 2025-12-21 kl 05:55 |
Peter Jöback, 54, har under många år burit på erfarenheter som format både honom som människa och som artist.
Bakom den folkkära ytan finns en uppväxt präglad av otrygghet, tystnad och svåra familjerelationer – något han i dag talar öppet om.
LÄS MER: Christopher Garplind erkänner: ”Jag har haft så sjukt många tjejer”
I intervjuer har han beskrivit hur minnen från barndomen fortfarande gör sig påminda och hur de till slut tvingade honom att söka professionell hjälp.
Förknippad med julen
Den svenska artisten har länge varit förknippad med julen.
Med albumet ”Jag kommer hem igen till jul” tog han inte bara ett nytt musikaliskt grepp, utan också ett första steg mot att närma sig sitt förflutna.
LÄS MER: Nya anklagelser i Sveriges Radio: Sofias fasa i Epstein-härvan
Skivan blev, enligt honom själv, början på en inre process som ledde till terapi och en gradvis försoning med sådant han tidigare försökt tränga undan.
I en intervju med Nya Wermlands-Tidningen, som Hänt uppmärksammar, berättar Peter Jöback om hur uppväxten kantades av osäkerhet, bland annat till följd av en pappa med alkoholproblem.
Hemmet var oförutsägbart och känslan av trygghet saknades.
Redan i unga år sökte han sig därför till teatern, som kom att fungera som en tillflykt.
LÄS MER: Olla-Connys kamp: Ullared-stjärnans ensamma och sorgliga jul
– Jag visste aldrig hur det skulle vara när jag kom hem från skolan. Tidigt hamnade jag på teatern och det blev en räddning för mig. Tills jag blev utsatt för sexuella övergrepp där, vilket var en stor hemlighet för mig länge. Jag ägde inte min sexualitet. Trivdes inte med min kropp, säger Peter Jöback.
De övergrepp han utsattes för blev något han bar inom sig under lång tid.
Tystnaden och skammen bidrog till en känsla av att alltid spela en roll, både privat och offentligt.
Det var först långt senare, när han började sätta ord på sina erfarenheter, som han fullt ut förstod hur djupt de påverkat honom.
LÄS MER: Hovet i krismöte: nya Epstein-hotet mot Sofia
Relationen till pappan blev aldrig försonad under hans livstid.
Förändrade känslor
I dag är fadern begravd på Västra Ämterviks kyrkogård, en plats som Peter Jöback ännu inte har besökt.
– Jag har aldrig varit där. Det är helt sjukt. Men vi hade som sagt ingen bra relation. Det är klart jag måste dit, det är en sista punkt i min att-göra-lista kring mitt förflutna, berättar sångaren.
LÄS MER: Läkarens larm: Mette-Marit förbereds för lungtransplantation
Som 14-åring flyttade han hemifrån, bröt nästan all kontakt med släkten och lämnade barndomsorten bakom sig.
I många år bar han på bitterhet och besvikelse, men i dag beskriver han hur känslorna förändrats.
I stället för ilska finns nu en mer nyanserad blick på uppväxten och de människor som fanns omkring honom.
– Jag har försonats med både pappa och mamma och jag minns tiden i Västra Ämtervik med kärlek. Jag lärde mig simma där och gick och sjöng i skogarna. Jag ska ta med mina barn dit och visa dem platsen någon gång när vi får tid.
LÄS MER: Jens B Nordström i förhör – träffade eskorten när han var ledig
Arbetet med julskivan blev ett avgörande ögonblick.
När producenten Lars Halapi, 58, spelade upp klassiska julsånger inför inspelningen kom reaktionen oväntat starkt.
– Och när Lars spelade ”Jul, jul, strålande jul” som ett exempel på låtar för mig att sjunga, började jag gråta. Jag kände att fan, jag orkar inte med det här, för nu kommer hela min uppväxt tillbaka, säger Peter Jöback.
Det blev tydligt att musiken inte bara handlade om tradition och högtid, utan om minnen, förluster och sådant som länge varit outtalat.
LÄS MER: Tunga tiden: Ulf Brunnberg nära att ta livet av sig
I samband med arbetet med albumet valde han att börja gå i terapi, ett beslut han beskriver som nödvändigt för att orka vidare.
I dag talar Peter Jöback om terapin som ett verktyg för att förstå sig själv och sitt liv.
Julskivan markerade starten på en process som fortfarande pågår, där sorgen och traumat får ta plats utan att definiera hela hans tillvaro. Så fint!