Dödsfall

Så dog skådespelaren Helge Skoog – ovanliga sjukdomen

Älskad och folkkär.
Skådespelaren Helge Skoog är död.
Efter en lång och framgångsrik karriär har han somnat in.

Stoppa PressarnaFå obegränsad tillgång till allt:Få obegränsad tillgång:

Karl Biermann

| 2025-12-15 kl 12:18 |

ProvaPremium

Skådespelaren Helge Skoog har avlidit efter en tids sjukdom. Han blev 87 år.

Dödsfallet bekräftas av familjen i ett pressmeddelande som förmedlats via Kulturhuset Stadsteatern, där Helge Skoog under nära fyra decennier var en av de mest tongivande gestalterna.

Helge Skoog är död. Den folkkäre skådespelaren blev 87 år.
Bild 1 av 9
Helge Skoog är död. Den folkkäre skådespelaren blev 87 år.
Här är Helge Skoog med hustru Ulla-Carin Giertz på filmpremiärenav
Bild 2 av 9
Här är Helge Skoog med hustru Ulla-Carin Giertz på filmpremiärenav "En man som heter Ove".
Helge Skoog var med och grundade Klara soppteater.
Bild 3 av 9
Helge Skoog var med och grundade Klara soppteater.
Helge Skoog och kollegan Ole Forsberg på Klara soppteater.
Bild 4 av 9
Helge Skoog och kollegan Ole Forsberg på Klara soppteater.
Helge Skoog fick H.M: Konungens medalj i 8:e storleken i serafimerordens band.
Bild 5 av 9
Helge Skoog fick H.M: Konungens medalj i 8:e storleken i serafimerordens band.
Lil Terselius, Helge Skoog och regissören Lena Söderblom gjorde pjäsen
Bild 6 av 9
Lil Terselius, Helge Skoog och regissören Lena Söderblom gjorde pjäsen "Efterspel" på Dramaten.
Helge Skoog blev folkkär efter sin roll som Ture Sventon.
Bild 7 av 9
Helge Skoog blev folkkär efter sin roll som Ture Sventon.
 Helge Skoog drabbades av en neurologisk sjukdom mot slutet av sitt liv.
Bild 8 av 9
Helge Skoog drabbades av en neurologisk sjukdom mot slutet av sitt liv.
Helge Skoogs sjukdom gjorde att han fick svårt att gå.
Bild 9 av 9
Helge Skoogs sjukdom gjorde att han fick svårt att gå.

Han somnade in fredagen den 12 december.

”Briljant intellekt”

Under sitt långa yrkesliv kom Helge Skoog att sätta ett tydligt avtryck i svenskt kulturliv, både på teaterscenen, i film och i tv.

Han var knuten till Stockholms stadsteater, senare Kulturhuset Stadsteatern, i omkring 40 år och medverkade i närmare 100 uppsättningar.

Där verkade han inte bara som skådespelare, utan också som idémakare, dramatiker och regissör, ofta med en kombination av humor, allvar och intellektuell skärpa.

Familjens besked har mötts av starka reaktioner inom teater- och kulturvärlden.

Skådespelerskan Iwa Bohman, 81, som samarbetade nära med Helge Skoog under många år och var med och byggde upp Klara Soppteater, beskriver sorgen i uttalandet från Stadsteatern.

– Helge var en varm humanist och humorist med ett briljant intellekt som kommer att fattas oss. Han var min bästa lekkamrat. Så mycket kul vi hade på Soppteatern, säger Iwa Bohman.

För den breda publiken blev Helge Skoog kanske mest känd genom sina roller i tv.

Han spelade privatdetektiven Ture Sventon i SVT:s julkalender 1989 och i filmen ”T Sventon och Isabella” från 1991, en rollfigur som med sina semlor och sitt egensinniga sätt blev en del av svensk populärkultur.

Under många år var han också berättarrösten i TV4:s ”Halv åtta hos mig” och en återkommande deltagare i humorprogrammet ”Parlamentet”.

Samtidigt var hans register betydligt bredare än de folkliga roller som gjort honom igenkänd för en stor publik.

Han medverkade i Suzanne Ostens, Guldbaggebelönade film ”Bröderna Mozart”, i Peter Schildts, 74, tv-serie ”Ebba och Didrik”, där han spelade operasångaren Kaj Husell, samt i en lång rad teateruppsättningar och tv-produktioner, bland annat ”Affären Enbom” och ”Ivar Kreugers svindlande affärer”.

Drabbad av sjukdom

År 2020 berättade Helge Skoog öppet att han drog sig tillbaka från skådespeleriet efter att ha drabbats av sjukdom, en sjukdom som kom att ända hans liv.

I intervjuer beskrev han beslutet som nödvändigt men smärtsamt.

– Man kan inte räkna med att man ska må bättre om man är så himla gammal, sa han då till Aftonbladet.

Han talade samtidigt om saknaden efter scenen och publiken.

– Ja, det gör jag naturligtvis. Jag längtar efter applåder. Men man måste också inse när det är slut.

Helge Skoog inledde sin karriär redan 1967 och tillhörde den generation skådespelare som bidrog till att forma Stadsteaterns profil under flera decennier.

Det är också så han nu beskrivs av teaterledningen.

Malin Dahlberg, vd för Kulturhuset Stadsteatern, lyfter fram hans betydelse för institutionens identitet.

– Helge Skoog var med och la grunden för det som blivit utmärkande för Stadsteatern – en teater där det folkliga och dagsaktuella går hand i hand med det experimentella och klassiker. Det som blev hans signum lever kvar hos oss, på våra scener och i mötet med vår publik, säger Malin Dahlberg.

Nu får vi veta hur Helge Skoog gick bort. 

– Det var lugnt och stilla, säger dottern Martha Skoog Giertz, 47, till Expressen.

Dottern fortsätter att berätta:

– Det är ju väldigt sorgligt förstås. Pappa har ju varit sjuk en längre tid, så det var ju inte oväntat, säger dottern Martha Giertz Skoog. 

Familjen var på plats för att ta farväl av Helge Skoog som har bott på ett särskilt boende. 

– Han hade normaltryckshydrocefalus som är en demensliknande sjukdom, berättar dottern och tillägger: 

– Men han har roat sina medboende in i det sista. Humorn hade han kvar hela tiden. Han har spelat olika roller på boendet.

Normaltryckshydrocefalus, ofta förkortat NPH, är en neurologisk sjukdom som framför allt drabbar äldre personer.

Den innebär att hjärnans hålrum (ventriklarna) vidgas på grund av en störning i cirkulationen av hjärn- och ryggmärgsvätska, trots att trycket i vätskan vid mätning ofta är normalt – därav namnet.

Hjärn- och ryggmärgsvätskan ska normalt bildas, cirkulera och tas upp i jämn takt.

Vid normaltryckshydrocefalus fungerar inte upptaget som det ska.

Vätskan ansamlas då långsamt, vilket leder till att ventriklarna vidgas och pressar mot omkringliggande hjärnvävnad, särskilt områden som styr gång, balans, urinblåsa och kognitiva funktioner.

Helge Skoog lämnar efter sig ett omfattande konstnärskap som sträcker sig över flera generationer av publik och kollegor.

Med sin kombination av lekfullhet, intellekt och scenisk närvaro blev han en central gestalt i svenskt kulturliv – och för många en självklar del av både teaterhistorien och tv-soffan.