Brott och straff

Maken till fräckhet: kungen anklagas för stöld

Ord och inga visor.
Nu anklagas kung Carl Gustaf för stöld.
Hovet har ännu inte svarat på angreppet.

Stoppa PressarnaFå obegränsad tillgång till allt:Få obegränsad tillgång:

Karl Biermann

| 2023-11-04 kl 06:03 |

ProvaPremium

Kung Carl Gustaf, 77, tvingas utstå mycket spott och spe i sitt ämbete. Som bekant finns det många som inte är av uppfattningen att vår konstitutionella monarki är det bästa statsskicket.

Icke desto mindre är det folkviljans uppfattning att H.M. Konungen ska vara landets statschef och hans uppgifter är reglerade i lag.

Bild 1 av 6Kung Carl Gustaf Stoldanklagad Stor - Stoppa Pressarna

Nu anklagas kungen för konststöld. Hovet har ännu inte svarat på attacken från en norsk statsvetare.
Bild 2 av 6Kung Carl Gustaf Privatekonomi Stor - Stoppa Pressarna

Kung Carl Gustaf måste tänka på kungahusets rykte och det är inte bra om vänner till de kungliga felaktigt pekas ut för bajsattacker.
Bild 3 av 6Kung Carl Gustaf Ledsen Stor - Stoppa Pressarna

Kung Carl Gustaf tycker inte om att bli överraskad.
Bild 4 av 6Kung Carl Gustaf Abdikera Stor - Stoppa Pressarna

Tuffa bud. Kung Carl Gustaf har suttit på tronen i 50 år och ständigt är det något.
Bild 5 av 6Steffo Tornquist Kungen Stor2 - Stoppa Pressarna

Kungen får trösta sig med sina veteranbilar istället.
Bild 6 av 6margareta thorgren kungen article2 - Stoppa Pressarna

Margareta Thorgren, hovets informationschef, har inte sagt något om tavlan ännu, ändå är hon vad vid att göra tavlor.

Att Sverige ska ha en kung eller regerande drottning som statsöverhuvud slås fast i regeringsformen – en av rikets grundlagar.

Sträva efter att uttrycka sig respektfullt

Även om man hyser den självklara rätten att förespråka ett annat statsskick kan man ändock av vördnad och respekt inför de kungliga som personer och inte minst deras ämbeten sträva efter att uttrycka sig respektfullt när frågan diskuteras.

Frågan är hur man ska förhålla sig till den norska statsvetaren Georg Blichfeldt, och hans sätt att argumentera.

I en debattartikel i Expressen vill han påskina att kung Carl Gustaf är en ”simpel konsttjuv”.

Bråket handlar om ”The Land of the Lotuseaters” som hänger på Kungliga slottet i Stockholm. Tavlan i fråga är omstridd, det finns de som hävdar att den tillhör norska folket och inte det svenska kungahuset.

– Det är ett speciellt konstverk. Ett spännande motiv hämtat från sagan om Odysseus. Tekniskt briljant utfört. Men det har främst kulturhistoriskt värde. Konstnären är Robert S. Duncan, den första afroamerikanska konstnären med genomslag på den internationella konstscenen, skriver Georg Blichfeldt.

Historien bakom tavlan är onekligen spännande. Den gavs 1887 som en gåva till norska Nationalmuseet av en norsk konstsamlare.

Därefter lånades den ut för upphängning på Kong Oscars II residens i Norge, slottet i Oslo.

Vid tiden bekräftade hovet att målningen fortfarande skulle vara i Nationalmuseets ägo.

Men i maj 1905 – strax före unionsupplösningen den 7 juni samma år – blev tavlan bokförd som en av kungens ägodelar och när unionen mellan Sverige och Norge upplöstes fördes tavlan med resten av dåvarande kungens ägodelar till Stockholm.

För några år sedan upptäckte en forskare att tavlan var i Stockholm och hörde av sig till svenska hovet som hävdade att målningen hamnat i Stockholm som en följd av en överenskommelse med den norska staten i samband med unionsupplösningen.

Här blir det lite knivigt för kung Carl Gustaf – det är ingen som hittat någon sådan överenskommelse.

Den norske statsvetaren är säker på sin sak:

– Det finns bevis som fullständigt krossar argumentet. Att målningen ansågs tillhöra kung Oscar II var en missuppfattning som svenskarna stod för helt på egen hand. Listan som placerade målningen som kungens egendom upprättades i maj 1905, före unionsupplösningen, skriver han och fortsätter:

– Det norska Stortingets ”självständighetsförklaring” kom i juni 1905. Först i oktober avsade sig kung Oscar II den norska tronen. Delningen av boet ägde rum i november. Innan dess hade den norska staten ingen anledning att ta itu med frågan om vem, kung eller stat, som ägde vad av inventariet på slottet, skriver Georg Blichfeldt.

Kungen – en simpel tjuv

Den norske statsvetaren och frilansskribenten är säker på sin sak:

– Det är så enkelt som så: När listan över kungens inventarier upprättades – av kungens personal i maj 1905 – uppstod ett fel. Det är fortfarande fel även om det har gått lång tid. Målningen tillhör det norska Nationalmuseet.

Därefter kommer Georg Blichfeldt med en uppmaning om att kung Carl Gustaf ska informeras.

– Vad kommer Carl Gustaf att säga? Vad måste han säga?: ”Vi skickar tillbaka tavlan till Oslo, där den hör hemma.” Om han vägrar att returnera ett utlånat föremål, när han har informerats om vem som är den rättmätiga ägaren, är han en simpel tjuv, avslutar norrmannen.

Missa inte flera kungliga nyheter på vår stora succésajt Allt om Kungligt!