Mette-Marit tvingas till lungtransplantation

Mette-Marit är svårt lungsjuk.

För att kunna leva ett långt liv kommer den norska kronprinsessan behöva göra en lungtransplantation. 

Därefter väntar livslång behandling med immunsänkande läkemedel. 

Stoppa PressarnaFå obegränsad tillgång till allt:Få obegränsad tillgång:

TImo Lahti

| 2018-10-25 kl 13:45 |

ProvaPremium

I veckan gick norska hovet ut med den tråkiga nyheten om att kronprinsessan Mette-Marit, 45, har blivit diagnostiserad med den kroniska sjukdomen lungfibros.

 ”Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan Mette-Marit har diagnostiserats med en kronisk lungsjukdom som i perioder kan begränsa utövandet av hennes officiella program”. 

Bild 1 av 7mettemarit sjuk stor1 6 - Stoppa Pressarna

Kronprinsessan Mette-Marit har drabbats av en allvarlig lungsjukdom.
Bild 2 av 7mettemarit transplantation stor1 - Stoppa Pressarna

Det norska hovet meddelade i veckan att Mette-Marit blivit diagnostiserad med den kroniska sjukdomen lungfibros.
Bild 3 av 7mettemarit transplantation stor6 - Stoppa Pressarna

Enligt Riksförbundet Hjärtlung kännetecknas den kroniska sjukdomen av ärrbildning mellan lungblåsorna vilket i sin tur kan leda till hosta, andfåddhet och återkommande lunginfektioner.
Bild 4 av 7mettemarit transplantation stor2 - Stoppa Pressarna

Allt detta gör att Mette-Marit av naturliga skäl inte kommer kunna arbeta lika hårt i perioder.
Bild 5 av 7mettemarit transplantation stor5 - Stoppa Pressarna

Det finns ett sätt att övervinna den fruktade sjukdomen – och det är med en lungtransplantation.
Bild 6 av 7mettemarit transplantation stor4 - Stoppa Pressarna

Mette-Marit gifte sig med kronprins Haakon 2001.
Bild 7 av 7mettemarit transplantation stor3 - Stoppa Pressarna

Mette-Marit får stöd av Haakon.

Enligt Riksförbundet Hjärtlung kännetecknas den kroniska sjukdomen av ärrbildning mellan lungblåsorna vilket i sin tur kan leda till hosta, andfåddhet och återkommande lunginfektioner.

Allt detta gör att Mette-Marit av naturliga skäl inte kommer kunna arbeta lika hårt i perioder.

Det var framför allt på grund av det som man valde att gå ut med vad hon drabbats av.
– Jag har haft perioder där jag har varit dålig under en tid, så jag vet lite om vad det här handlar om. Det här är inget nytt för mig, även om vi har beskrivit det mer nu. Det har nu upptäckts tidigt och har varit mycket stabilt till nu. Men jag måste lära mig att leva med osäkerheten, säger hon till norska NRK och berättar också att det är ”en del av livet”.

Kronprinsessan läkare poängterar att man kommer kunna kontrollera sjukdomsutvecklingen på ett bra sätt då den upptäckts så pass tidigt.

Orsaker till lungfibros kan bland annat vara att man har inandats skadliga ämnen som asbest eller damm från sten eller kol. Rökning är också en stark bidragande faktor.

Men läkarna tror inte så är fallet för Mette-Marits del, de menar istället att det handlar om autoimmunitet, alltså att immunförsvaret angriper kroppens egna celler. I så fall handlar det om idiopatisk lungfibros, förkortat IPF, vilket är mycket ovanligt.

I Sverige lever cirka 1 500-2 000 personer med IPF som enligt Hjärt-Lungfonden är en ”allvarlig sjukdom” med en prognos som oftast är ”dålig”. Men lyckligtvis finns det en rad framgångsrika mediciner att tillgå, vilka går ut på att bromsa sjukdomsförloppet och ge patienten en så pass dräglig tillvaro som möjligt.

– Förr eller senare får alla lungfibrospatienter syrgasbehandling med hjälp av en liten grimma i näsan, först vid ansträngning, senare även vid vila. Syrgasen kan man bära med sig i en ryggsäck på ryggen och därmed få hjälp att klara sådana ansträngningar i vardagen som annars vore svåra eller omöjliga, skriver Hjärt-Lungfonden på sin hemsida.

Vidare skriver de att prognosen för patienter med IPF tidigare var dålig med en rapporterad medianöverlevnad efter diagnos på 3-5 år. Men med dagens forskning kan faktiskt en del patienter leva 8-10 år efter diagnos.

Men det finns faktiskt ett sätt att övervinna den fruktade sjukdomen – och det är med en lungtransplantation.

Och då menar Hjärt-Lungfonden att man kan leva ännu längre än 8-10 år. En transplantation är förstås inget man gör i en handvändning, det är ett riskfyllt ingrepp och dessutom kan väntetiden vara lång. Har man en ofantlig tur handlar det bara om dagar, medan många tvingas vänta i år.

Om Mette-Marit skulle genomgå ett sådant ingrepp – och det genomförs med framgång – krävs livslång behandling med immunsänkande läkemedel för att förhindra avstötning av de nya lungorna.