Brott & straff
Dermot Clemenger brutalt attackerad av trebarnspappa
Tuffa bud.
Dermot Clemengers liv har inte ordnat upp sig efter flykten från
sexköpsåtalet.
Nu har ”Let’s Dance”-profilen attackerats av en gift
trebarnspappa.
Stoppa Pressarna
| 2026-04-04 kl 17:03 |
Dermot Clemenger misstänktes för ett stort antal sexköp, men lämnade Sverige innan han kunde delges misstankarna.
Trots internationell efterlysning lyckades rättsväsendet inte nå honom i tid – och brotten preskriberades.
LÄS MER: Dermot Clemengers nya tunga bakslag – sexköpsfiaskot
”Let’s Dance”-profilen får dock fortsatt klä skott för sitt agerande – han angrips även från ett lite mer oväntat håll.
Tydlig skärpning
Nu kommer angreppet från regeringens tyngsta juridiska företrädare.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) går ovanligt hårt åt det uppmärksammade fallet.
LÄS MER: Dermot Clemenger jagad in i det sista – nu är han fri
Uttalandena från justitieministern markerar en tydlig skärpning i tonen från politiskt håll.
– Jag tycker att det är väldigt stötande, säger Gunnar Strömmer om situationen, vilket Expressen rapporterar om.
Fallet har därmed blivit ett konkret exempel på vad regeringen beskriver som en brist i lagstiftningen: möjligheten att undvika rättsprocessen genom att hålla sig undan.
– Jag tror att den typen av fall gör människor väldigt upprörda och frustrerade. Och det tycker jag är på väldigt goda grunder, säger Gunnar Strömmer.
LÄS MER: Ulf Kristerssons hårda angrepp på Dermot Clemenger
Justitieministern, som är trebarnspappa, framhåller att det är särskilt allvarligt ur ett brottsofferperspektiv.
När en misstänkt inte kan delges och processen avstannar riskerar de som anmält brott att aldrig få sin sak prövad.
– Det är väldigt lätt att känna med brottsoffren som på det här sättet inte får en möjlighet att få upprättelse, säger han.
Även om Gunnar Strömmer undviker att kommentera enskilda detaljer i Dermot Clemengers fall, pekar han tydligt på problematiken i att misstänkta kan vänta ut rättssystemet.
LÄS MER: Dermot Clemenger är en fri man – talar ut från gömstället!
Elektroniska metoder
Regeringen vill nu se över regelverket.
En utredning ska analysera om det ska bli enklare att delge misstänkta, exempelvis genom elektroniska metoder, och om det ska vara olagligt att aktivt hålla sig undan delgivning.
Dessutom övervägs förändringar av preskriptionsreglerna.
– Det ska inte gå att aktivt använda lagen för att hålla sig undan och inte ens bli prövad, har statsminister Ulf Kristersson (M) tidigare sagt i samma fråga.
Att statsministern väljer att ge sig på en enskild svensk medborgare, därtill helt oskyldig juridiskt sett, för tankarna till Donald Trump som dock brukar nöja sig med att attackera etablerade makthavare och inte en stackars dansdomare.
Man kan med fog fråga sig om det ankommer på en statsminister att gå till attack mot en vanlig medborgare.
Kanske vi kan söka anledningen därtill i något slags komplex som Ulf Kristersson bär med sig sedan ungdomsåren eller om det föranleds av hans tämligen ringa kroppskonstitution som tar sig uttryck i något slags hävdelsebehov.
Förslagen kring delgivningsproblematiken är en reaktion på en utveckling som enligt polisen blivit alltmer problematisk, även om fall av den här omfattningen är ovanliga.
Polisinspektör Simon Häggström, verksam i prostitutionsgruppen i Stockholm, beskriver utvecklingen som bekymmersam.
– Det är olyckligt och beklagligt. Det sänder inga bra signaler, säger Simon Häggström.
Han betonar att även om många misstänkta försöker undvika delgivning, lyckas de flesta inte. I Dermot Clemengers fall blev utfallet det motsatta.
– Det är klart att det blir ett nederlag – ett svek – för de kvinnor som samarbetar med oss, när brott preskriberas så här, säger Simon Häggström.
Samtidigt visar statistik från Brottsförebyggande rådet att anmälningarna om sexköp ökar. Enligt myndighetens preliminära siffror anmäldes drygt 2 000 fall under förra året.
Utredaren Lina Fjelkegård menar att siffrorna i stor utsträckning speglar polisens prioriteringar.
– Antalet anmälda brott blir ett uttryck för hur mycket polisen arbetar med det, säger Lina Fjelkegård.
För regeringen handlar frågan nu om att återställa förtroendet för rättssystemet. Att misstänkta personer ska kunna undgå rättslig prövning genom att hålla sig undan ses som principiellt problematiskt.
Gunnar Strömmer beskriver det som en lucka i lagstiftningen – en lucka som nu ska täppas till.
Utredningen ska vara klar i december 2027. Fram till dess väntas frågan fortsätta vara politiskt aktuell, inte minst i ljuset av uppmärksammade fall som det med Dermot Clemenger.