“Miljardären och SVT-kvinnans övergrepp efter sexhärvan”

Bonnier-klanens smarta sätt att kuttra med branschen och hålla greppet om drivna journalister genom inramade pappersdiplom och några hundra papp varje år ska inte underskattas.

Många kända och duktiga reportrar har under årens lopp tagit emot utmärkelsen, däribland Cecilia Hagen, Hannes Råstam, Bo Holmström, Cecilia Uddén, Jan Guillou och Tom Alandh för att nämna några få.

Men efter gårdagens prisutdelning skulle familjen Bonnier lika väl kunna skrota sitt fisförnäma pris – detta då deras jury uppenbart inte har, eller vill ha, koll på svenska medier och vem som är först med olika avslöjanden.  

Jönsarna i juryn har ni för övrigt förmodligen aldrig hört talas om. De tillhör skaran av de så kallade ”finjournalisterna” – inte sällan med dålig hållning, lite för skrynkliga skjortor och på tok för stora egon – som helst av allt ägnar sin vakna tid åt att slicka varandra djupt i armhålorna. 

Inte så fräscht kanske ni tycker, men det är så det fungerar i den här lilla elitbranschen där just prisutdelaren Bonnier är en betydande maktfaktor.

I sin iver att nosa varandra där bak gjorde juryn för någon vecka sedan ett historiskt klavertramp när de släppte sina nomineringar till Stora journalistpriset 2023.

Om Jönssonligan hade rusat sig med för mycket av det Bonnier-betalda brännvinet under sin traditionella sammankomst på Manilla – eller bara är inkompetenta i sina roller – förtäljer inte den pinsamma historien. Men det kan mycket väl ha varit en kombination. 

Hursomhelst valde juryn att nominera Expressens egen Lasse-Maja, reportern Michael Syrén, till det förnämsta priset ”Årets avslöjande”. Och det för sexhärvan med Linda Staaf och Mats Löfving i den svenska polisledningen. 

Det var ju bara en liten sak de missade och som man faktiskt kan ha synpunkter på.

Det var Stoppa Pressarna som, med start sommaren 2022 i åtskilliga artiklar under ett halvår, avslöjade hela polisskandalen innan Expressen först i december hakade på med en egen vinkel. 

Det här är både Lasse-Maja och Expressen väl medvetna om, även om reportern i sina artiklar fräckt nog aldrig gav Stoppa Pressarna någon kredd. Det gjorde kvällstidningen först efter att vi hade påpekat saken för deras redaktionschef, och voilá, i artiklarna står det sedan dess mycket riktigt att Stoppa Pressarna var först med avslöjandet. 

Expressens chefredaktör Klas Granström och hans biträde/alltiallo Karin Olsson kan så här i efterhand försöka slå knut på sig själva hur mycket de vill med sina krystade formuleringar för att hävda motsatsen.

Nåväl, som tjuvar kom de om natten. 

Åter till de största skurkarna i dramat. 

Trots att jag tidigt påpekade den felaktiga nomineringen för flera av jurymedlemmarna samt dess ordförande, mediestolpskottet Jonas Bonnier, så gjorde Jönssonligan precis som strutsarna: stoppade sina små huvuden i sanden. 

Ingen ville uttala sig, och flera hänvisade till Jonas B – som inte heller han vågade ringa upp mig. Så agerar en liten, liten fegis. Tänk er själva, killen är god för miljarder (som han inte intjänat själv förvisso), men darrar på manschetten när Daniel Nyhlén vill ha svar. 

Till slut, efter flera dagar, lät fegisen sin projektledare meddela att nomineringen av Lasse-Maja stod fast – trots att juryn då tagit del av allt underlag som bevisade att den var helt felaktig. 

Faktum, fick jag höra, var att mina påpekanden rörde upp en hel del ängslan hos medlemmarna i juryn. Det gnagde tydligen när jag uppmärksammade deras magplask. Det gnyddes över att man hade så fel.

Men, enligt källor, kunde de inte backa. Bonnier vägrade ge Stoppa Pressarna rätt offentligt, men insåg ändå att det skulle vara förödande att ge priset till reportern som inte stod bakom scoopet. 

Trots den plötsliga insikten är Jönssonligans agerande fortfarande helt förkastligt. Bonniers hantlangare vägrade alltså erkänna sitt misstag och stod fast vid den grovt felaktiga nomineringen.  

Känns knappast som en skara ärliga människor, va?

Vad är det för stil? Vad är det för sätt? Är det såna journalister vi vill ha? 

Nu nomineras alltså fräcka snatterier av juryn i Stora journalistpriset. 

Samtliga påståenden om att Expressen och deras reporter var först med avslöjandet är rena lögner. Alla med normalbegåvning och tillgång till Google kan enkelt ta reda på det.

Men så här får det ju inte gå till, kanske ni nu tycker.

Jag håller med, det blir ju absurt, oseriöst och fel på alla sätt och vis. 

Det luktar illa, det riktigt stinker.

Det förstår minsta läskunniga barn – men inte Jonas Bonnier eller SVT-chefen Charlotta Friborg, också hon i juryn, som båda står bakom beslutet att krampaktigt hålla fast vid den falska nomineringen. Ett övergrepp mot heder, ära och sanning. 

Friborg verkar förvisso trevlig och i andra sammanhang kompetent, men jag stör mig på hennes förhållningssätt som chef på SVT. Hur kan hon som ansvarig utgivare inom public service låna sig till att stå bakom en lögnaktig nominering i journalistiska sammanhang?

Att prisa medier för avslöjanden som de inte alls ligger bakom är vidrigt, och något som vi möjligen kanske skulle förknippa med Ryssland eller Kina. Än värre blir det när du som SVT-chef väljer att delta och medvetet fatta felaktiga beslut i en grupp som kontrolleras av ett mediakonglomerat. 

Charlotta Friborg bör, för sin egen trovärdighets skull, kasta in handduken och lämna Jönssonligan. Gör det nu, annars kan du inte längre anses vederhäftig i dina journalistiska beslut på SVT.

Och på tal om Jonas Bonnier. Puh, vad trött man blir på den karln.

Har han gjort något i familjeföretaget som lyckats? Någonsin? 

Vill han fortsätta lalla (med stort L) i mediebranschen och undergräva familjeprisets trovärdighet så får han väl göra det. Han har ju redan solkat ner utmärkelsen på ett graverande sätt. Men för att minimera framtida pinsamma incidenter så bör familjen ändå överväga om han inte ska sparkas som ordförande. Och det på direkten. 

Om bara Jonas Bonnier fortsätter att arbeta lite extra på Sveriges Radio så kan nog släkten andas ut ett tag. Eller så kan han göra som vanligt: sätta sig på ett privatplan till USA där han på behörigt avstånd kan skriva böcker eller ägna sig åt något meningslöst projekt i några år. Så har ju styrelsen löst problem med Jonas tidigare.

En av journalistikens viktigaste uppgifter är att avslöja och blottlägga korruption och kotterier – även i de egna leden. Till och med när det handlar om en mäktig medieklan eller deras hyllade utmärkelser.  

Nu blev det aldrig någon kritisk granskning angående den falska nomineringen. Varken i P1:s Medierna, tidningen Journalisten eller i SVT:s nyhetsprogram, inklusive Kulturnytt. Inte heller i Dagens Media eller någon annan Bonnier-ägd publikation som annars så flitigt rapporterar om mediefrågor. 

Det är inte så förvånande.

Dessvärre är den svenska journalistkåren fylld av halvfigurer med bjälken i ögat.

Det svärmas, kramas och gnuggas sannerligen armbågar i den här ankdammen. För vem vet, det är en liten värld och det gäller att inte trampa någon ”viktig” på tårna. Man vill ju behålla sitt jobb – eller få ett nytt och ännu bättre! 

Vänskapskorruptionen är inte bara utbredd, den genomsyrar allt som de mer traditionella och trögrörliga mediehusen och deras inte sällan så självgoda journalister företar sig. 

Det blev tydligt när Stora journalistpriset delades ut på torsdagskvällen. 

 

TILL SIST

… Silvias brorson Patrick Sommerlath talar ut om det misstänkta sexköpet. Hävdar på fullaste allvar sin oskuld. Tjena.  

… Äntligen! som Gert Fylking skulle uttryckt det. Anders Thornberg inom polisen är ett minne blott. 

… danska tv-serien “Huset” är gastkramande bra och suveräne David Dencik levererar återigen. Inte missa på Svt Play!

Daniel Nyhlén är ansvarig utgivare för Stoppa Pressarna

 

Läs fler krönikor av Daniel Nyhlén: 

“Efter misstänkta sexköpet: Silvia måste förklara sig”

“Därför kommer det gå åt helvete för Gunilla Persson”

“Okända sanningen om Kristian Luuks skilsmässa”