Brott & straff

Elisabet Höglund brutalt rånad i Spanien

Hon trodde att hon hade lärt sig.
Men det som inte fick hända – hände igen.
Elisabet Höglund har ännu en gång blivit rånad i Spanien.

Stoppa PressarnaFå obegränsad tillgång till allt:Få obegränsad tillgång:

Ishana Amiri

| 2022-05-14 kl 12:23 |

ProvaPremium

Chockad, kränkt, obekväm, men också rasande på sitt kreditkortsföretag är resultaten av råndramat som drabbade den 77-åriga journalisten, Elisabet Höglund, och hennes make i Estepona i södra Spanien.

Den rödhåriga reportern gjorde sig ett namn i Mediesverige under sina 25 år på statliga Sveriges Television.

Bild 1 av 6elisabet hoglund ranad stor1 1 - Stoppa Pressarna

Elisabet Höglund är sjuk i typ-2 diabetes som kan vara dödligt.
Bild 2 av 6elisabet hoglund ranad stor2 - Stoppa Pressarna

Om någon i södra Spanien ser ”två svartmuskiga män” med snus, då är det troligtvis de rånare som slog till mot Elisabet Höglund.
Bild 3 av 6elisabet hoglund ranad stor3 - Stoppa Pressarna

Elisabet Höglund var i många år en fruktad reporter på Rapport.
Bild 4 av 6elisabet hoglund ranad stor4 - Stoppa Pressarna

Elisabet Höglund försöker leva hälsosamt.
Bild 5 av 6elisabet hoglund ranad stor5 - Stoppa Pressarna

Hon och maken syntes rotande i soptunnor en tidig förmiddag i Estepona i ett fruktlöst försök att hitta det som stulits.
Bild 6 av 6elisabet hoglund ranad stor6 - Stoppa Pressarna

Den förre elitcyklisten rasar nu mot kreditkortsföretaget som inte spärrade kortet. Rånarna lyckades ta ut 8 500 kr från Elisabets kort.

Hon var bland annat politisk reporter, arbetsmarknadsreporter, ekonomireporter och Europakorrespondent innan hon 2008 lämnade SVT och övergick till frilansverksamhet.

Numera ”investerar” Elisabet Höglund sin tid på ålderns höst med att blogga, måla och spendera tid tillsammans med maken i deras drömlägenhet på den spanska solkusten.

Den förre detta elitcyklisten – hon tillhörde den svenska eliten och vann fem SM-guld i början på 70-talet – pratar gärna och ofta om sin kärlek till den andalusiska kustremsan.

Men södra Spanien är också ökänt för dess kriminalitet, inte minst personrånen mot turister.

Att dessa rån drabbar även ”halvbofasta” är Elisabet Höglund ett bittert bevis på. Hon och maken skulle besöka ett par vänner i Estepona. Paret hade knappt hunnit ut ur hyrbilen innan rånarna slog till.

– Det dök upp en mycket obehaglig och svartmuskig man upp framför mig. Han var lång och kraftig. Hans mest synliga signalement var en stor svart mustasch och svarta solglasögon. Han kan också ha haft en svart keps på huvudet också men det minns jag inte riktigt. Allt gick så fort, skriver den rutinerade före detta journalisten på sin egen blogg.

Medan mustasch-mannen distraherade pensionärsparet med att fråga om en adress, så smög en kumpan till honom, mindre till växten men också ”svartmuskig”, upp bakifrån.

När Elisabet fått bort de två männen vände hon sig om, öppnade bildörren – och chockades.

Handväskan var borta.

– Vi letade överallt i bilen, men handväskan fanns ingenstans trots att den hade legat i baksätet bakom förarsätet bara några sekunder innan.

Reporterräven förstod direkt vad som hade hänt. Hon hade drabbats av ett klassiskt rånartillvägagångssätt: Den ene distraherar, den andre agerar.

– Det här är en ”set-up”, skrek jag till Bosse. Den ene mannen försökte distrahera mig samtidigt som hans kompanjon öppnade bakdörren till bilen och snodde min handväska.

Istället för att njuta av den spanska solen tvingades Elisabet ägna de kommande dagarna åt att ”skrapa ihop resterna av sig själv” och ”försöka minimera de värsta skadorna genom att spärra” det hon blivit av med.

Rånarna kom över Höglunds alla ”viktigaste dokument, såsom ID-handlingar, kreditkort, hennes och makens pass, mobiltelefonen, körkort, nyckeln till bilen som stod parkerad på Arlanda och nycklarna till den spanska lägenheten.

Hon blev även av med ”mindre värdefulla ägodelar” som pennor, läppstift, en hårborste, näsdukar och putstrasor till att torka glasögonen med, några hårnålar, en karta Ipren, två dosor snus samt lite annat smått och gått.

– Men det viktiga var varken snuset eller hårborsten, förtydligar hon.

Dagen efter åkte Höglund och maken tillbaka till området i ett fruktlöst försök att hitta något av det som stulits.

– Folk undrade säkert vad Bosse och jag sysslade med när vi gick omkring och lyfte av locken på illaluktande soptunnor och sen grävde runt bland soporna i hopp om att hitta en svart skinnhandväska av större modell, skriver hon på bloggen.

Elisabet har på senare år, framför allt via sin blogg, gjort sig känd som en frispråkig och stridbar – både uppskattad och kritiserad – debattör som ofta och gärna tar ställning i samhällsfrågor.

Chocken över rånet har dock gått över i ilska och raseri mot hennes kreditkortsföretag.

77-åringen blev inte av med några kontanter och trodde först att rånarna inte lyckats nyttja hennes kort. Det ena hade spärrats automatiskt och när hon på kvällen efter rånet mailade med kreditkortsutgivaren fick hon beskedet att uttagsförsök hade gjorts, men att inget av dessa hade lyckats.

Döm Elisabets förvåning när hon vid hemkomsten till Sverige blev informerad av kortföretaget att sju försök att ta ut pengar hade gjorts – och att två av dessa hade ”godkänts” av kortutgivaren.

– Genom de två ”lyckade” försöken hade rånarna lyckats ta ut 804 euro med mitt kort, motsvarande cirka 8 580 svenska kronor.

Höglund kommer att hållas skadelös för stölderna, men hennes upprördhet är uppenbar.

– Hur är det egentligen ställt med säkerheten hos ”X-företaget”? (Red:s ändring.) Ska det verkligen vara möjligt att få ut pengar på ett stulet kort utan att ha tillgång till den rätta koden? frågar sig den eldiga pensionären och fortsätter:

– Rånarna gjorde sju bedrägeriförsök med kortet inom loppet av en timma. Fem gånger stoppades deras försök att få ut pengar – men två gånger lyckades de. Varför spärras inte kortet automatiskt när någon försöker stjäla pengar via kortet och blir avvisad. Det ska väl för tusan inte vara möjligt att två av sju bedrägeriförsök med ett stulet kort ska lyckas?

Resan till drömlandet blev inte särskilt minnesvärd denna gång. I alla fall inte positivt, men hon hoppas att hon nu lärt sig av de skändligheter som hon och maken utsattes för.

Det får vi hoppas.

Lärdomen från förra dramat verkar i alla fall vara glömd.

För några år sedan blev hon också rånad på sin handväska, efter att gärningsmännen slagit sönder rutan på bilen som parkerats utanför en stormarknad.

– Det rånet fick ännu fler negativa konsekvenser, eftersom jag även hade min dator förvarad i handväskan plus nycklarna till både Spanien och Sverige, pass, mobiltelefon, men inga pengar eller kreditkort eftersom jag hade plånboken med mig inne i matbutiken.